Ringen

Denna artikel är helt eller till stora delar tagen från Tolkien Gateway. Du kan hjälpa till genom att ändra den

Maktens Ring
Andra namn	Den Styrande Ringen, den Mäktiga Ringen, Ilsildurs Fördärv
Ägd av	Sauron, men ett flertal bar den: Ilsildur, Gollum, Bilbo Bagger, Frodo Bagger, Samwise Gamgee
Skapare	Sauron
Utseende	Slät guldring med Svarta Språkets inskriptioner synlig genom värme

Ringen, också känd som Maktens Ring, den Styrande Ringen och Ilsildurs Fördärv, var en artefakt som skapades av Mörkrets Herre Sauron under Andra Tidsåldern i syfte att styra över alla de Fria Folken av Midgård, speciellt Alverna. Historien om strävan att förgöra Ringen berättas i Röda Boken, som huvudsakligen handlar om Ringens historia.

Historia

Maktens Ring skapades utav Mörkrets Herre Sauron under Andra Tidsåldern för att förstora hans makt genom att kombinera den med makten av de Alviska smedarna, och på så sätt ge honom kontroll över de andra Maktens Ringar, som hade smitts av Celebrimbor och hans folk med hjälp av Sauron. Sauron smidde Maktens Ring i hemlighet i Domedagsbergets eldar. På så sätt fanns hans vilja inuti en Ring som kunde kontrollera de andra Ringarna. Således var han mycket mer kraftfull när han bar Ringen, men blev mycket svagare när han förlorade den. Även om Ringen ser ut av vara gjord i enkelt guld så var den nästan ogenomtränglig för skada, och kunde enbart förgöras genom att kastas ner i Domedagsbergets eldar, där den en gång smitts.

Celebrimbor och de andra Ringbärarna insåg snart Saurons svek och gick ut i krig mot honom i Kriget Mellan Alver och Sauron. Under kriget förgörde Sauron Eregior och stora delar av Eriador. Sauron var herre över så gott som hela Midgård, men Númenóreanerna svarade på Alvernas kall efter hjälp och skickad en trupp krigare till deras hjälp. Efter en hård strid blev Sauron känd som Mörkrets Herre av Mordor. Han reste Bara-Dûr i närheten Domedagsberget, byggde Svarta Porten av Mordor för att förhindra invasioner. Han förvanskade dessutom de nio dödliga Männen med Maktens Ringar och gjorde dem till Nazgûls, hans tjänare och växte upp stora arméer av Orcher, Troll och Människor.

Saurons uppgång kränkte de arroganta Númenóreanerna som anlände till Midgård med stora trupper och skrämde iväg Saurons arméer. Sauron förstod att han inte kunde besegra Númenóreanerna genom militär kraft och tillät sig att tas till gissla av Númenóreanerna av Kung Ar-Pharazôn. Där växte Sauron sabbt från fånge till rådgivare och gick unde namnet Tar-Mairon. Han omvände flera Númenóreaner med hjälp av Ringens kraft och reste ett stort tempel där han utförde människooffer. Slutligen övertygade han kungen att göra uppror mot Valar och anfalla Valinor själv. Eru ingrep direkt: Númenóreanerna dränktes under havet. Sauron försvagades i floden av Númenór och flydde tillbaka till Mordor, där han sakta byggde upp sin styrka under den tid som kallas de Mörka Åren.

Númenóreanerna förenade en tid senare i exil krigare till den Sista Alliansen mot Sauron. Under slaget besegrade prins Isildur Sauron och skar av Ringen från hans finger och tog den för sig själv.

Efter Sauron

Isildur insåg Ringens egenskaper, såsom underliga bokstäver som endast var synliga under en kort tid efter att han fick den. Han ansåg Ringen som mycket värdefull och en släktklenod som tillhörde hans rike Gondor. Så småningom förlorade han den i floden Gladden strax innan han dödades i TD 2.

Ringen förblev dold i flodbädden i över två årtusenden tills det upptäcktes under en fisketur av en Stor vid namn Déagol. Han mördades av sin vän och släkting Sméagol, som stal Ringen. Under Ringens inflytande så förändrades Sméagol över många år till varelsen Gollum. Ringen, som Sauron hade utrustat med sin egen vilja, manipulerade Gollum till att bosätta sig i Dimmiga Bergen nära Mörkmården, där Sauron hade börjat dyka upp igen. Där förblev Gollum i nästan 500 år tills Ringen tröttnade på honom och föll av hans finger när han återvände från att ha dödat en Orch.

Bilbo hittade Ringen då han var vilse i Dimmiga Bergen, nära Gollums lya. Efter att ha förlorat Gåtspelet mot Bilbo gick Gollum iväg för att hämta hans "Älskade" (som han alltid kallade den) så att han kunde döda och äta upp honom, men blev rasande när han upptäckte att den saknades. Att döma av Bilbos sista gåta, "Vad har jag i min ficka?" så antog Gollum att Bilbo hade Ringen och jagade honom ut genom grottorna, utan att veta att Hoben redan upptäckt Ringens befogenhet att frambringa onsynlighet. Bilbo flydde, fortfarande osynlig, från Gollum och Orcherna som bodde i Dimmiga Bergen, men lämnade den delen av berättelsen ute för Dvärgarna han reste med. Gandalf, som också reste med Dvärgarna, tvingade senare den verkliga historien ur Bilbo och var omedelbart misstänksam gentemot Ringens makt.

Bilbo finner Ringen.

Gollum lämnade så småningom Dimmiga Bergen för att spåra upp och återta Ringen. Han färdades i årtionden, bara för att fångas och förhöras av Sauron själv, och avslöjade då existensen om Bilbo och Fylke.

Under TD 3001 så gav Bilbo, efter Gandalfs råd, Ringen till hans brorson och adopterade arvinge Frodo. Denna första frivilliga överlämning av Ringen i historien utlöste den kedja av händelser som till slut ledde till dess utplåning. Gandalf var misstänksam till den effekt Ringen hade haft på Bilbo och red till Minas Tirith och hittade där Isildurs rapporter om Ringen som hade varit förlorade sedan hans död. Han återvände till Hobsala och kastade Ringen i Frodos brasa, bara för att få sina rädslor bekräftade, eftersom bokstäverna som beskrevs av Isildur dök upp på Ringens insida.

Runt denna tidpunkt hade Sauron börjat återfå sin makt, och Mörka Tornet i Mordor hade byggts på nytt. Ringens Krig hade börjat. Gandalf uppmanade Frodo att ta ringen till Vattnadal, där de Visa skulle avgöra dess framtid. Trots Gandalf varningar satte Frodo på sig Ringen flera gånger under sin resa. På Väderklint frestades han av att ta på sig Ringen för att kringgå Ringvålnaderna, men i själva verket gjorde det honom bara ännu synligare för dem, och blev huggen av en Morgul-klinga.

Gollum försöker ta Ringen av Frodo.

För att förhindra att Ringen skulle hamna i Saurons händer begav sig Frodo och åtta andra följeslagare från Vattnadal i ett försök att nå Mordor och kasta Ringen i Domedagsbergets eldar. Under färden blev Frodo gradvis mer och mer sårbar för Ringens makt och fruktade att den skulle fördärva honom. När han och Sam upptäckte att Gollum var efter dem tämjde de honom för att han skulle vägleda dem till Mordor. Frodo började känna ett underligt band till den tragiska och förrädiska varelsen och såg sig själv i en liknande möjlig framtid och kände att han var tvungen att lyckas med uppdraget för att rädda sig själv. Gollum gav till sist efter för Ringens frestelse och förrådde dem till jättespindeln Honmonstret. I tron att Frodo var död, bar Sam Ringen själv under en kort tid och kände på dess makt, men han gav aldrig efter för den.

Ringen förstörs till sist

Sam räddade Frodo från en grupp av Orcher i Tornet av Cirith Ungol och gav tillbaka Ringen till honom, men fruktade att bördan var för kraftig. Det var nästan sant: Frodo och Sam, tätt följda av Gollum kom så småningom till Domedagsberget. På plats bestämde sig Frodo för att behålla Ringen själv snarare än att förstöra den. Men i samma stund attackeraded han av Gollum, som bet av Frodo hans ringfinger innan han föll ner i Domedagsbergets eldar och förgörde slutligen Ringen och Sauron.

Utseende

Fysiskt sett liknade Ringen en geometrisk perfekt cirkel av rent guld; denna perfektion och renhet är en del av dess lockelse. Till skillnad från de mindre Ringarna bar den inga pärlor. Den verkar ha kunnat förstora och förminska sig, för att passa sin bärares finger eller glida från den förrädiskt. Dess identitet kan bestämmas genom ett enkel, men föga känt test: vid uppvärmning i eld uppenbaras fina linjer av eld och bildar ett skript som löper längs längs insidan och utsidan av Ringen. Bokstäverna var en inskrift i Tengwar på Svarta Språket av Mordor, med hänvisning till en del poesi från en del av dess kunskap:

Ash nazg durbatulûk, ash nazg gimbatul,

ash nazg thrakatulûk, agh burzum-ishi krimpatul.

Översatt blir ovanstående text:

En Ring att styra dem, En Ring att se dem

En Ring att fånga dem och till mörkret ge dem

Påverkan

När en person bar Ringen flyttades han delvis från den fysiska världen till den andliga världen. Där, om han lyckades medvetet dämpa Ringens vilja med sin egen kunde han teoretiskt sett utöva alla de befogenheter som Sauron hade innan han förlorade Ringen, framför allt kunde han styra och förslava andras vilja. En bieffekt (men vanligtvis den första märkbara effekten) Ringen gav var att den gjorde bäraren osynlig för fysiska varelser som Människor (men mycket synlig för andliga varelser såsom Nazgûl), nedtonade bärarens ögon, och vässade dess hörsel. Denna "skuggvärld" tvingades Ringvålnaderna att leva i för alltid, men det var också en värld där Calaquendi (Ljusets Alver) höll stor makt: därför kunde Glorfindel stoppa Häxmästaren i Slaget vid Fornost och senare igen vid Forden av Bruinen vid Vattnadal.

En del av Ringens natur var att det sakta men oundvikligen skadade dess bärare, oavsett intentioner om motsatsen. Om detta var särskilt utformat i Ringen magi eller helt enkelt en artefakt av dess onda ursprung är okänt. (Sauron kan tänkas ha försatt hans enda Ring med en sådan egenskap, men han avsåg förmodligen aldrig någon förutom honom själv att bära den. Det kan vara en bieffekt av den del av Saurons vilja som finns i Ringen som påverkar bärare.) Av denna anledning vägrade de Visa, inklusive Gandalf, Elrond och Galadriel att bära Ringen i sitt eget försvar, och bestämde istället att den måste förstöras. Det verkar som om Hober var mer renhjärtade än Män, och mycket mindre kraftfulla än Alver och var därför den perfekta bäraren till Ringens förföriska makt, vilket förklarar varför Frodo och Bilbo bar den under mycket lång tid men utsattes för dess förtryck väldigt lite. Även Gollum lyckades att inte förvandlas till en Ringvålnad trots att han bar Ringen i 500 år.

Den gåtfulla Tom Bombadil var också opåverkad av Ringen, eller snarare hade Ringen ingen effekt på honom. Detta kan förklaras på många sätt. (Se Tom Bombadils artikel, som innehåller vissa teorier).

Läs också

• Gwaith-i-Mírdain
• Annatar
• Orodruin
• Celebrimbor
• Maktens Ringar
• Kriget Mellan Alver och Sauron
• Slaget om Glitterfälten
• Gollum
• Bilbo: En Hobbits Äventyr
• Sagan om Ringen