| Sagan om Ringen | |
|---|---|
|
Författare |
|
|
Släppt |
1954-1955 |
|
Format |
Inbunden bok |
"Den engelskspråkiga världen är uppdelad i dem som har läst Sagan om Ringen och Hobbit och de som ska läsa dem."
- Sunday Times
Sagan om Ringen är en bok av J.R.R. Tolkien och uppföljaren till sitt tidigare verk Hobbit. Den publicerades i tre volymer mellan 1954 och 1955.
Berättelsens titelkaraktär är Mörkrets Herre Sauron i Mordor, den primära fienden i boken som skapade en Ring för att kunna styra de andra nitton av Maktens Ringar, och är därmed "Lord of the Rings". Sauron i sin tur var tidigare tjänare åt Mörkrets Herre Morgoth (Melkor), som är en karaktär i i Silmarillion, boken om Midgårds historia.
Böcker och voylmer
J.R.R. Tolkien
Skrivandet
Tolkien hade ursprungligen inte för avsikt att skriva en uppföljare till Hobbit, och skrev i stället flera andra barn berättelser, däribland Roverandom och Gillis Bonde från Ham. Som sitt huvudverk började Tolkien att beskriva historien om Arda, berätta historier om Silmarillerna och många andra berättelser om hur raser och situationer som vi läser om i Sagan om Ringen-trilogin kom att bli. Tolkien dog innan han kunde slutföra Silmarillion, men hans son Christopher Tolkien redigerade sin fars verk, fyllde i de tomma luckorna och publicerade den 1977.
Tolkien hade en djup önskan att skriva en mytologi till England, särskilt efter hans hemska upplevelser under Första Världskriget. Han påverkades också av den fortsatta industrialiseringen, där han såg det England han älskade försvinna och blev medveten om den enorma ondskan i världen. Således, för att förstå hans skrifter måste vi vara medvetna om hur "Tolkien den lärde" påverkar "författaren Tolkien". Hans skrivande om denna mytologi framstår som en Oxford-fiolog som är väl förtrogen med nordeuropeisk medeltida litteratur, inklusive stora mytiska verk så som Hervarar saga, Völsunga saga, den inflytelserika Beowulf samt andra fornnordiska, gamla engelska texter. Han var också inspirerad av icke-germanska verk, så som den finska eposen Kalevala. Tolkien var fullt bestämd att skriva en mytologi till England som påverkats av hans exponering och expertis i dessa gamla traditioner. Behovet för en sådan myt var ofta ett samtalsämne i sina möten med samtalsgruppen Inklings, andra forskare i Oxford som har beskrivits som de kristna romantikerna, möttes varje vecka och diskuterade isländska myter och egna opublicerade kompositioner. Tolkien var överens med en av de andra medlemmarna i gruppen, C.S. Lewis, att om det inte fanns några lämpliga myter om England så skulle de bli tvugna att skriva sina egna. Tolkiens arbete har ofta tolkats i ljuset av detta.